Michael dog i torsdags, det var som att få en knytnäve i magen. Inte för att jag dyrkade honom så hårt - nej! - men jag hade inte räknat med att han skulle dö nu... jag menar han var ju jämngammal med mamma!!!
Så nu sitter jag framför min dator igen, klockan är sen och egentligen borde jag stänga av den och gå och lägga mig MEN jag sitter kvar för jag vill berätta för dig om min dag.
De kvava dagarna med 30 plus börjar skrämmande nog bli vardag och visst är det nästan som man nästan klagar trots att man egentligen hoppats hela vintern på ett sådant kalasväder!
Jag vaknar upp för att konstatera att vädret håller i sig, väcker min bror, äter frulle och tar bilen till Råsta, för idag ska här plockas jordgubbar!!!
Svetten rinner och jag törstar efter vattnet som jag inget tog med... 25 L blev det tillsist.
Åker till farmor med 2 L.
Åker hem, städar, tvättar och snoppar av jordgubbarna.
Åker och badar vid lunchtid, två timmar ligger vi vid sjön innan vi (Emil och jag) åker hem igen.
Tänker att jag kanske borde vara på Gotland och blogga lite om politiken, men jag vet inte hur vidare värst mycket tid och lust jag har att göra en sån grej...
När mamma kommer hem görs det kvällis och rårörd jordgubbssylt - Andrews favorit!
Nej det var nog allt för mig. Ta det lugnt i sommarvärmen så länge, så hörs vi.
Eller som spanjorerna säger: Hasta la vista!
//Martina
