Den här veckan har varit kaotisk... mindre än förra veckan men ändå kaotisk. Efter att ca 60 gäster dratt i tisdags morse hade jag ingen energi kvar. Jag gick på sparlåga. Alla utflykter och annat som hör till en normal vecka var inställt för att jag skulle kunna lugna ner mig och hämta energi.
I Onsadgs drog jag till Side och träffade de andra guiderna som var kvar. Kl 3.00 natten onsdag-torsdag kom de guider som följt med till den turkiska gränsen tillbaka och imorgon flyger de 2 guider som åkt med enda från Side och Anlanya tillbaks efter att dem anlänt till Sverige igår och idag.
De nya gästerna beräknas komma imorgon lördag så allt drar igång som vanligt imorgon. VIlket är lite sjukt. Mycket sjukt!!
Jag fattar det knappt men det kommer bli kul. Dessutom får jag ju äntligen sällskap av en till guide (Johanna), det blir bra. Me like :)
Japp imorgon blir en stressig dag, men nu e jag så trött efter nästan 3 timmars bilkörning i den turkiska galna trafiken så nu ska jag bara ta det lungt och ta resten imorgon.
//Marre
OM DU LETAR EFTER NÅGOT SPECIELLT I MIN BLOGG KAN DU HITTA DET GENOM ATT LÄGGA IN ETT SÖKORD I RUTAN NEDAN:
Leta i den här bloggen
fredag 23 april 2010
tisdag 20 april 2010
Chockad!!!!
Jag vet inte var jag ska ta vagen langre. Jag ar sa hımla chockad, trött och slut efter allt kaos som kommıt efter att vulkanen pa Island exploderade och sprutade rök över hela Europa....
Pa detta har jag dessutom mens, vilket innebar att jag ar extra labil vad det galler humöret. Jag vet inte hur manga ggr jag gratt igar, och jag vet inte om ni som laser detta fattar hur jobbigt detta ar.
Men jag ar trots detta glad att jag ar i Turkiet bland manniskor (turkarna) som har inbakat i sin kultur att man maste stalla upp och hjalpa sa mycket man kan. De behandlar bade mıg och mina gaster som om vi var en enda stor familj. Detta ar jag glad för. För utan deras hjalp skulle jag nog inte klarat det.
... Dock kan jag inte pusta ut an: jag har x antal personer som ska in pa sjukhus och 10 personer som inte ska aka hem för en nasta helg.
Det ar sjukt mycket arbete kvar, men jag far ta en sak i taget. Och jag ar ju inte ensam, jag har de andra guiderna som ar i Turkiet som stöttar mig jattemycket (tack!) och en underbar platschef som hjalper mig mer an hon förmar (tusen tack för det!). Dessutom vet jag och kanner jag ha ledningen och alla i företaget försöker att lösa detta pa basta satt och de mailar, ringer och kommer ut personligen till oss - sa JA jag och alla andra guider i företaget har fatt basta möjlıga hjalp i den helt sjuka situation som nu rader...
Slutligen vill jag bara saga att jag saknar er i Sverige, men att det ar okej: jag mar ganska bra för att gatt igenom sa mycket som jag gjort denna vecka.
//Martina
Pa detta har jag dessutom mens, vilket innebar att jag ar extra labil vad det galler humöret. Jag vet inte hur manga ggr jag gratt igar, och jag vet inte om ni som laser detta fattar hur jobbigt detta ar.
Men jag ar trots detta glad att jag ar i Turkiet bland manniskor (turkarna) som har inbakat i sin kultur att man maste stalla upp och hjalpa sa mycket man kan. De behandlar bade mıg och mina gaster som om vi var en enda stor familj. Detta ar jag glad för. För utan deras hjalp skulle jag nog inte klarat det.
... Dock kan jag inte pusta ut an: jag har x antal personer som ska in pa sjukhus och 10 personer som inte ska aka hem för en nasta helg.
Det ar sjukt mycket arbete kvar, men jag far ta en sak i taget. Och jag ar ju inte ensam, jag har de andra guiderna som ar i Turkiet som stöttar mig jattemycket (tack!) och en underbar platschef som hjalper mig mer an hon förmar (tusen tack för det!). Dessutom vet jag och kanner jag ha ledningen och alla i företaget försöker att lösa detta pa basta satt och de mailar, ringer och kommer ut personligen till oss - sa JA jag och alla andra guider i företaget har fatt basta möjlıga hjalp i den helt sjuka situation som nu rader...
Slutligen vill jag bara saga att jag saknar er i Sverige, men att det ar okej: jag mar ganska bra för att gatt igenom sa mycket som jag gjort denna vecka.
//Martina
söndag 18 april 2010
Keep smiling...
Jo jag vet att man inte ska klaga, men dessa dagar har varıt kaotiska. Allt p.g.a. vulkanröken fr Island. Det e helt sjuk.
Man far bara hoppas att de löser sig snart. Att mina gaster snart far aka hem och att röken upphör eller blaser ivag nan annanstans.
jaja, det e val bara att keep smiling och halla sig lugn. Jag har ınte jatte mycket gaster i jfm mina kollegor i Side och Antalya.
Hum, nat bra e iaf att jag fick sovmorgon idag och att min cykel nu fungerar igen efter att kedja hoppat av.
Dessutom har jag hunnıt med att smaka pa GB:s nya glas med vit chocklad, madel till överdrag och sen vanılj och sma chocklad bitar i glassen... soooooo goooood!
Kort sagt: har hander allt och ingenting samtidigt.
//Marre
Ps. jo jag tankte att jag skulle ta tag i min kamera nar detta e över och lagga upp lite bilder som kan vara roligt för er dar hemma att se :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)