Leta i den här bloggen

torsdag 18 september 2008

När Gud använde min klantighet!

Tjo! Nu händer det grejer på fronten!

Jag kopplar ihop detta med mitt senaste inlägg...

Det hela började med att jag skulle sätta upp en reklam-affish i hissen där jag bor, om en körkväll i Fila den 5 oktober (som jag fått tidigare på kvällen när jag var på sångövning)....

Jag tog på mig mina toffler (eftersom jag bara skulle göra ett snabbt ärende och inte vara borta så länge!

När lappen var uppsatt och jag skulle gå tillbax till min lägenhet märkte jag till min försträkelse att korridorsdörren naturligtvis var låst. Eftersom jag "bara" skulle till hissen, hade jag lämnat nyklarna (plus mobilen) i lägenheten vilket visade sig nu vara en fruktansvärd tabbe.

Jag kom inte in, och ingen av mina grannar hörde mina bankningar på korridorsdörren. Klockan var efter tio på kvällen, så jag beslutade mig för att ta hissen ner till entréplan, eftersom jag antog att det rörde sig mer människor där. Helt riktigt fanns där människor som var på väg upp till sina lägenheter. Problemet var bara att dem inte bodde på plan 7.

Men jag fick ändå tag i några schyssta killar som jag fick låna mobilen av så jag kunde ring larmhjälpen som har nycklarna till hela huset. Jag kom inte fram till det rätta sället på en gång, men dem som har hand om sådana ärenden skulle ringa upp.

Problemet var bara att de inte kunde ringa mig på mitt nr (eftersom mobilen var i lägenheten), jag fick uppge nr på "låne-mobilen" istället. Så nu var det bara att följa med killarna in i deras lägenhet (och hoppas att de inte hade nåt emot det) för att vänta på att larmhjälpen skulle ringa.

Så där satt jag nu i deras (rätt så in-rökta och skräpiga) lägenhet och såg på när dem åt sin hämtpizza. Jag började förstå att dessa killar inte levde i samma verklighet som jag! De berättade att de var arbetslösa, som levde på socialen, gillade "evighetsdataspel" och sigg.

Och som man gör när man träffar nya människor, så började vi berättar lite om oss själva. Jag berättade att jag pluggade filosofi.

"Ah, en sån där flumm-linje som man pluggar för att få csn och för att man inte vet var man ska bli!" sa den ena killen med glimten i ögat
"Ja, precis!" svarade jag för jag vet ju att alla inte är intresserade av filosofi.

Men det visande sig att den andra killen (han som bodde där) var utövande filosof. Han (och hans kompis) var inte så överaskande nog: tänkare av det post moderna, i den meningen att: ingenting är rätt eller fel; "det för är rätt för mig är rätt, men om du tycker en annan sak är det rätt för dig men inte för mig".

"Filosofen" (kommer inte ihåg hans riktiga namn) trodde inte på det onda eller goda; utan han menade (efter mycket tänkande) av meditation (i 5 former) som går ut på att stanna tänkandet, att allt är neutralt (det goda kompleterar det onda och tvärtom). Fast istället för att kalla det ont/gott väljer han att defener det som okunskap/kunskap!

Tillsist ringde larmhjälpen och jag var tvungen att avbryta vår diskusion, men "filosofen" fick mitt nr så vi kunde ringa senare och fortsätta snacka ;P

...Om jag får vara så krass; så tror jag att Gud hade ett finger med i spelet. Det som jag trodde var "den goda gärninngen" (att sätta upp lite reklam för Fila) visade sig vara en anledning till ett intressant möte!

Ps! allt slutatade m att min rökande granne såg mig stå utlåst när hon stod på vår allmäna rökbalkong. Hon hjälpte mig in och det gav ännu en möjlighet att få prata med någon som jag inte känner. Jag har antagligen gett ett stort intryck på henne, eftersom hon visste precis vad jag hete i efternamn och att vi bodde grannar!

1 kommentar:

Linda Wall sa...

Martina! Det är så roligt att läsa din blogg, det du är med om är sånt man mest ser på film :) men du gör det gallant och så använder Gud dig samtidigt! Det är ju helt fantastiskt! Vi ses imorn på bröllopet, det ska bli kul! Kram