Jag slog upp ögonen efter att snozat så länge att alarmet hade gett upp för 2 timmar sedan. Jag förbannade mig själv för att jag var så morgontrött. Jag hade ju ändå verkligen försökt att förbereda allt kvällen innan. Jag hade tagit på mig pyamas, lagt mig sängen och pratat kortare med Hüseyin bara för att jag skulle få mina 7 timmars sömn...
...men där låg jag nu 2 timmar försent och kände hur ångesten kom över mig. Inget att göra. Kan inte gråta över sur mjölk. Utan att orka bry sig kläde jag på mig gårdagens "jag-tänker-vara-hemma-hela-dagen- och-plugga" kläder och gick mot köket. Kollade ut genom fönstret för att hoppas på att se en försening av pendeln. Jag hade tyvärr inte heller tur med detta utan såg hur den i tid gled in utan mig i.
Typiskt att sl aldrig kan göra som jag önska!
2 timmar försent sätter jag mig stressat vid min plats. Ser att min nya TL redan tagit över mitt team. "Snyggt att komma försent så pass mycket första dagen man får träffa nya TL:en" tänker jag och låtsas om att jag skulle kommit denna tid, kanske märker han ingen. Kanske slipper jag OG (Obetald arbetstid pga tillfällen som denna)
Mina förhoppningar grusas snabbt av hans kommentar "hej! försökte ringa dig, men du svarade inte. Varför kommer du så sent?"
"Skit! Han har koll på läget" tänker jag, men säger "he... jag råkade försova mig" Kan det bli mer pinsamt?!
"Okej, ingen fara, men försök komma i tid --okej?!"
"Visst! Självklart" säger jag och tänker att det är på sätt och vis väldigt skönt att jag fått en TL som verkar vara vettigare än den förra.
Denna dag jobbade jag bara 2 timmar... ja det blev ju så då man inte kan komma i tid men, men. Man kanske kan skylla på feber och förkylning som rubbat min desiplin denna vecka och som än idag inte vill släppa sitt grepp. Speciellt inte i halsen och kring stämbanden.
Åkte hem efter en pomenad till centralen, var sugen på resturangmat så jag svängde in på Hötorgets indiska resturang "Hurry Curry" innan jag tog pendeln hem.
Jag visste att jag nu måste sätta mig med c# böckerna (har 4 st) då det är stor tentamen på G i slutet av nästa vecka, men innan passade jag på att borra, plugga och skruva upp en skohylla i det före detta förråd som nu blivit min garderob.
Gick sedan till köket, gjorde i ordning en riktigt god kopp kaffe med mjölkskum toppat med kanel och började plugga...
Japp det var min dag i stora drag, hoppas morgondagen blir bättre, och att jag kommer i tid då!
Kram
Dagens ros: lönen som alltid är så välkomnade samt att pappa nu tagit klivet ut och skaffat facebook ;)
Dagens ris: till det virus som håller både mig och halva familjen Mörling i ett stadigt grepp.
...men där låg jag nu 2 timmar försent och kände hur ångesten kom över mig. Inget att göra. Kan inte gråta över sur mjölk. Utan att orka bry sig kläde jag på mig gårdagens "jag-tänker-vara-hemma-hela-dagen- och-plugga" kläder och gick mot köket. Kollade ut genom fönstret för att hoppas på att se en försening av pendeln. Jag hade tyvärr inte heller tur med detta utan såg hur den i tid gled in utan mig i.
Typiskt att sl aldrig kan göra som jag önska!
2 timmar försent sätter jag mig stressat vid min plats. Ser att min nya TL redan tagit över mitt team. "Snyggt att komma försent så pass mycket första dagen man får träffa nya TL:en" tänker jag och låtsas om att jag skulle kommit denna tid, kanske märker han ingen. Kanske slipper jag OG (Obetald arbetstid pga tillfällen som denna)
Mina förhoppningar grusas snabbt av hans kommentar "hej! försökte ringa dig, men du svarade inte. Varför kommer du så sent?"
"Skit! Han har koll på läget" tänker jag, men säger "he... jag råkade försova mig" Kan det bli mer pinsamt?!
"Okej, ingen fara, men försök komma i tid --okej?!"
"Visst! Självklart" säger jag och tänker att det är på sätt och vis väldigt skönt att jag fått en TL som verkar vara vettigare än den förra.
Denna dag jobbade jag bara 2 timmar... ja det blev ju så då man inte kan komma i tid men, men. Man kanske kan skylla på feber och förkylning som rubbat min desiplin denna vecka och som än idag inte vill släppa sitt grepp. Speciellt inte i halsen och kring stämbanden.
Åkte hem efter en pomenad till centralen, var sugen på resturangmat så jag svängde in på Hötorgets indiska resturang "Hurry Curry" innan jag tog pendeln hem.
Jag visste att jag nu måste sätta mig med c# böckerna (har 4 st) då det är stor tentamen på G i slutet av nästa vecka, men innan passade jag på att borra, plugga och skruva upp en skohylla i det före detta förråd som nu blivit min garderob.
Gick sedan till köket, gjorde i ordning en riktigt god kopp kaffe med mjölkskum toppat med kanel och började plugga...
Japp det var min dag i stora drag, hoppas morgondagen blir bättre, och att jag kommer i tid då!
Kram
Dagens ros: lönen som alltid är så välkomnade samt att pappa nu tagit klivet ut och skaffat facebook ;)
Dagens ris: till det virus som håller både mig och halva familjen Mörling i ett stadigt grepp.
1 kommentar:
Kram Kiwimarre!! Skönt att du mår bättre! / G
Skicka en kommentar