Kom ihåg...vilket skämt!

Det var som mobilen och Lisa Ekdalh ville instämma med psaltar psalmen 44:23's första textrad: "Vakna upp!"

Det var som mitt medvetna flöt upp till ytan igen! Likt en luftbubla från havets botten som söker sig upp till ytan...

Det tog ett tag innan jag förstod att det inte var nåt ringande alarm som spelade sin melodi från mobilen utan Jennifer.

Jag tryckte på svara.

"Tja! var e du nånstans? Asså jag menar jag är nämligen lite försenad så kan du kanske säga det?"
"Öh...va? sen till vad?" frågade jag i min yrvakenhets lugn.
"Äh...hihihi, har du glömt att vi ska på sälj introduktion idag för SEA?"
"Va?! var det idag? När?"
"Asså klockan 9.00...om en halvtimme, vadå låg du och sov? väckte jag dig?"
"Ja, det kan man säga..."
"Men om du hinner kanske du kan ta mitt tåg, det går om 6 min härifrån!"

Sagt och gjort. Med 4 timmars sömn och utan frukost hann jag med Jennifers tuben.

Lite över 9 var vi båda på plats. Men mina vänner tro nu inte att jag inte hade nån koll. Nej, jag har faktiskt arbeta upp en strategi för att inte glömma: en "Kom-ihåg"- mapp på mailen. Felet är bara att den inte funkar. I alla fall inte för mig!

Efter info om den tjänst vi skulle sälja "bevara äktenskapet", pizza och ännu mer info är nu detta möte slut nu.

Det var intressant men jag är lite trött...ska nu sova lite!

//Gött mos så länge!

A.M.A.